Tro det eller ej: vi börjar närma oss botten på högen med mer spektakulära saker från Internets tidiga år.
I dag bjuder jag på tre rapporter som jag tror hade en rätt smal spridning och just därför är lite mer spännande än mycket annat.
Längst till vänster har vi en rapport från NUTEK (föregångaren till VINNOVA (varför använder innovationsmyndigheter versaler hela tiden?)): Datornät och kommunikation – infrastruktur för informationssamhället från 1993. Rapporten är alltså från före Carl Bilds mail till Bill Clinton, från före det nordiska skoldatanätet, ja före hela den rasande snabba utveckling som gick igång under våren 1994. Rapporten inleder med att tala om utvecklingen av det postindustriella samhället: ett samhälle där “kunskap och kapital kan flöda fritt”.
Rapporten tar sin utgångspunkt i det faktum att den svenska staten inte längre har någon myndighet som sörjer för driften av telekommunikationen i samhället (Televerket privatiserades just 1993). På denna nya arena gäller det att se trender, peka ut möjligheter och varna för risker.
Rapporten går systematiskt igenom olika frågor: från OSI-modellen till ATM, från datornät till Internet, från mobiltelefoni till telestugor …
Man kan hitta mycket som kittlar tanken i rapporten, från “Det finns (ännu) inte något sammanhängande nät för datakommunikationstjänster på samma sätt som för telefoni” (sid 87) till de avslutande orden “Det är dags nu att höja blicken från bitarnas marsch genom de optiska fibrerna, och vända den ut mot cyberspace”. Sällan har väl en NUTEK-rapport låtit så poetiskt!
I mitten ligger en rapport från SISU (Svenska institutet för systemutveckling), ett forskningsinstitut som fanns mellan 1984 och 1999. Denna rapport från januari 1995 är sannolikt en av de första handböckerna för att hantera World Wide Web som kom ut på svenska. Rapporten är pedagogiskt strukturerad i verktyg för att skapa HTML-dokument , verktyg för att läsa HTML-dokument och World Wide Web Server.
Det är helt fascinerande att se hur det vi idag tar för givet, det en tvååring idag kan använda utan introduktion, systematiskt beskrivs, förklaras och tydliggörs: “WWW är i grunden ett distribuerat hypermedia system … Allt en användare behöver göra för att följa en länk över Internet … är att klicka på ett ord i texten …”. Allt så nytt, allt så okänt …
Ett kittlande kapitel är “HTML förlorar monopol på WWW?” där det diskuteras om PDF-filer, PostScript eller MS Word kommer att kunna innehåll WWW-länkar … Kittlande är också att den som vill lära sig mer om HTML hänvisas till CERN:s hemsida. Något Smultronställe för Internetblåbär hade ännu inte publicerats …
På temat produkter från då minns jag HTML.edit, HTML Editor och Simple HTML Editor. Web Works Document Translator för Framemaker använde jag dock aldrig … När det gäller läsare minns vi Netscape Navigator, NCSA Mosaic, OmniWeb och MacWeb. Bland serverprogramvaror noterar vi att Apache saknas helt. Däremot finns Web Server för OS/2 …
Längst till höger har vi en rar sak: ett utbildningsmaterial från Telia. Material användes på en tvådagarskurs om Internet (jepp!) på Telias utbildningslokaler i Kalmar. Jag var med där och lärde mig grunderna om det nya nätet.
Under kursen fick vi lära oss om multimedia, om att Internet styrs “demokratiskt via RFC, sändlistor och arbetsgrupper”, om att Internet har 30 – 40 miljoner användare i 140 länder m.m. Viktiga tjänster är listserv, Usenet, IRC, Veronica, Gopher, WAIS, Archie och Telnet – alla numera trumfade och bortglömda på grund av webben och Google.
Kursmaterialet avslutas med två tidsdokument i full text: ett tal av Al Gore och ett av Carl Bildt. Det var på många sätt ett fåtal personer som drev på utvecklingen vid denna tid.
 |  |  |  |  |