Kan vi uppnå kvalitativ kunskap, en förståelse för komplexa historiska händelser? Kanske näst intill en känsla av att vara på plats där och när det hände?

Min tro är att det finns en stort värde av en sådan djupare förståelse av historiska händelser. Förståelsen gör att vi kan se bortom rena fakta vars olikhet med dagens situation lätt förleder oss att tro att vi har litet eller intet att lära av historien. (“Eftersom Hannibal hade elefanter och inte stridsvagnar kan de puniska krigen inte lära oss något om Rysslands invasion av Ukraina.”)

Ett strålande exempel på att och hur det är möjligt att skapa förståelse för komplexa historiska förlopp och därmed förklara inte bara vad som hände då utan dra slutsatser om samtiden är Jan Hälls “I Swedenborgs labyrint – Studier i de gustavianska swedenborgarnas liv och tänkande” (ISBN 91-7486-183-2).

Genom att läsa och sammanställa brev, dagböcker, tryckta och otrycka texter bygger Häll upp en bild av två swedenborgares liv och framför allt intellektuella och emotionella utveckling. De två personer som står i centrum är August Nordenskjöld, formellt mineralog och kemist, i praktiken alkemist, författare, redaktör, skribent och visionär, och Christian Johanssén, miniatrymålare och ståletsare men även uttolkare av Swedenborgs läror vars brev, likt Paulus brev för kristendomen, kom att få stor betydelse för “den Nya Lärans” anhängare.

Runt Nordenskjöld och Johanssén spinner Häll ett vittförgrenat nät av familjemedlemmar, kungliga gynnare och hovmän med skilda agendor, entreprenörer och revolutionärer, dolda anhängare och öppna kritiker. Nordenskjöld, en rastlös själ, söker inledningsvis rensa den alkemistiska konsten från allt övernaturligt och förankra den i en solid naturvetenskaplig grund och beskrivning, en sorts “materiell alkemi”. Allt eftersom Nordenskjöld söker länka Swedenborgs teologi med de alkemiska principerna glider han över i en tudelad alkemi där den kemiska processen sker parallellt med en inre, själslig omvandling. Målet är för Nordenskjöld inte guldet i sig utan möjligheten att, i ett samhälle där guldet saknar värde, befria människorna från penningarnas makt och lägga grunden till ett nytt, lyckligare samhälle.

Johansséns livsresa följer en annan väg. Fram till att han fyller 30 år arbetar Johanssén framför allt som informator på Tunafors bruk. Perioden mellan 20 och 30 år är en tid av existentiellt grubbel där Johanssén allt mer närmar sig swedenborgianismen, bland annat efter ett möte med Swedenborg själv! Samma år han fyller 30 kallas han till Eskilstuna fristad som fabrikör inom konsten att etsa och förgylla klingor och polerade stålarbeten. Med tjänsten följer gård och lön. Denna solida grund ger Johanssén möjlighet att ägna en betydande del av sin tid åt att kommentera och tolka Swedenborgs tankar utifrån såväl inre (interna stridigheter) som yttre (t.ex. franska revolutionen) händelser. En händelse som särskilt påverkar Johanssén är hustruns död. Även denna händelse, som griper Johanssén djupt, ger honom underlag till fördjupad förståelse av swedenborgianismen och livet efter detta.

Nå, vilka insikter och lärdomar tar vi med oss från Hälls djupa skildring av två gustavianska swedenborgares liv och leverne (ty sådant var det ju utlovat i inledningen)?

En insikt handlar om vad individualiseringen innebär. Vad är det att vara en individ, själv och i samhället? Under det sena 1700-talet tas de första stegen på en utveckling som tar fart under romantiken och som idag, åtminstone i Sverige, blivit i princip helt förhärskande. Vilka alternativ finns till det som idag alltmer liknar ren egoism?

En annan handlar om kopplingen mellan individualism och gruppkonformism. Det är svårt för en människa att vara ensam: “A woman alone, gloriously alone. Yes… that’s it. Empty. Incompatible. Emptiness, fear, fear, fear, fear.” (Marion i filmen Himmel över Berlin). Därför söker vi sammanhang även som individer och ibland till den nivå att vi knappt längre tänker själva (och här anar vi en förklaring till den polarisering vi ser i samhället idag).

En tredje handlar om hur lätt det är att, trots de bästa intentioner och den tydligaste vilja, överge ett vetenskapligt perspektiv när resultaten börjar gå emot det vi vill och önskar. Även om det finns många frågor där vi är fria att vilja och välja så finns också områden där vetenskaperna sätter åtminstone ramar. Vad händer när våra politiker och beslutsfattare väljer att bortse från detta?

Till sist: hur lever vi, hur skapar vi en framtid i en värld stadd i snabb förändring, en tid med nya kunskaper, politiska och sociala förändringar, nya religiösa idéer och vetenskapliga framsteg? För om någon tror att vi lever i turbulenta tider nu så rekommenderar jag att läsa mer om Sverige under perioden 1790 – 1810; en tidsperiod inom vilken Sverige upplevde ett kungamord, fyra år av vad som kanske kan kallas diktatur (den reuterholmska regimen), ett förödande krig och en statskupp.

Sammanfattningsvis, Häll skriver ledigt och lödigt och presenterar många spännande och nya fakta och sammanhang. Personer och händelser känns levande och “nära”. Notapparten är riklig liksom referenslistan vilket underlättar fortsatta vandringar i och utanför Swedenborgs labyrint!