När Datasektionen på KTH fyllde 25 år fick jag en förfrågan från sektionshistorikerna om jag inte kunde skriva en kort berättelse om den första mottagningen. Det gjorde jag förstå gärna. Inlägget publicerades så vitt jag vet i sektionens tidning D-buggen.

Den första föhsningen (sic!) på Data

Det hade länge varit tal om att KTH skulle skaffa en egen linje för dataingenjörer. Linköping hade ju en sådan linje och inte skulle väl KTH vara sämre. Efter mycket diskussioner beslöt man således att hösten 1983 så skulle den första d-n0llan släppas in över KTH:s ärorika trösklar.

Bland ansvarskännande fysiker och elektriker väcktes under våren 1983 den viktiga frågan om vem som skulle lära den nya n0llan allt vad en teknolog bör veta. Då tanke och handling hos den sanna teknologen är ett beslöt man tämligen omgående att, så vitt jag vet, för första gången i KTH:s historia, bilda en joint venture-mottagning. En rutinerad samling fysiker och elektriker, alla härdade föhsare, faddrar och skændare, samlades och lade upp en plan.

Tanken var att samla det bästa ur Fysiks föhsning och Elektros skændning och samtidigt lägga till en del nytt. Målet var att skapa något som innehöll gamla traditioner, nya idéer men som, viktigast av allt, lämnade möjlighet för D-teknologerna att själva skapa egna traditioner.

Så kom augusti och med den n0llan. I den första årgången var många av studenterna något äldre (det fanns sannolikt ett uppdämt intresse i Stockholm för att läsa data på KTH vilket skapade en hård konkurrens vid intagningen) vilket innebar något av en utmaning med höga krav och höga ambitioner. Tidigt visade det sig att den nya n0llan snabbt acklimatiserade sig till KTH. D-teknologerna lärde sig fort to walk the walk and talk the talk. Det var inga problem att genomföra välkomstgasque, n0lleföreläsning, stadsorientering, stadorienteringsgasque och alla de andra mer eller mindre traditionella aktiviteter som ingår i en väl genomförd mottagning.

Mottagningen kröntes av en såväl historisk som minnesvärd aktivitet: det konstituerande sektionsmötet vilket genomfördes i dåvarande sal F11 (nedersta våningen i Sing-Sing, rummet närmast huset där släprännan för fartyg tidigare fanns och där biblioteket nu ligger). På detta mötet, där flera påpassligt bar frack, fattades bl.a. beslut om sektionssymbol, sektionsfärg (det blev som vi alla vet inte khaki) m.m.

När så Datasektionen formellt hade bildats kunde den förste och ende Överföhs-D tillsammans med sin kollegor dra sig tillbaka för med åren förvandlas till historia. En historia som blev legend och en legend som blev till myt …

/Johan Groth
Riddare av Integralorden, Hedersmedlem D-sektionen
Överföhs em -82, Överföhs-D em -83