Boken “The Metamorphosis” (Förvandlingen, Die Verwandlung) av Franz Kafka är en märklig historia. Den börjar med att huvudpersonen, Gregor Samsa, vaknar en morgon och upptäcker att han förvandlats till en jättelik insekt.

Ofattbart nog är hans första reflexion att han kommer att komma för sent till arbetet! Långsamt inser han dock att han inte kommer att återvända till yrkeslivet utan riktar in sig på att leva som fånge i sitt eget rum. Tyvärr skrämmer han vid ett tillfälle sin moder vilket gör fadern rasande. Fadern kastar ett äpple på Gregor vilket leder till en skada som dödar Gregor.

Bokens korthet och handlingens enkelhet till trots väcker boken ett oräkneligt antal frågor om relationen mellan människor och mellan människor och samhället/staten:

• varför är det initialt bara Gregor som arbetar? Varför utnyttjar hans familj honom så? Jag tolkar detta inte så mycket som ett rent ekonomiskt förhållande utan mer psykologiskt; familjen vill inte släppa Gregor, låta honom bli en fri, egen människa
• hur ska man tolka förvandlingen? Familjen vill inte att Gregor ska visa sig för andra eller tala om honom. När reagerar en familj så? Min tanke är att förvandlingen är ett uttryck för att Gregor bryter gällande normer och måste “gömmas”. Är Gregor Samsa homosexuell? Är han mentalt instabil? Har Gregor otillåtna politiska tankar? Är Gregor alkoholist eller spelberoende? Vad det än är så måste han, för familjens anseendes skull, “hålla sig på sitt rum”
• vilka är de tre männen som flyttar in i lägenheten? De verkar företräda samhället, staten och kulturen; kanske den goda smaken? Deras närvaro skapar tillfällig trygghet för Gregors familj – hans syster kan spela igen – men de flyr när de konfronteras med Gregor

Boken är också fylld av starka personskildringar; modern som trots allt älskar sin son, systern som slits mellan kärleken till brodern och kärleken till sin far och mor som lider, fadern som rycks upp ur sin letargi och förvandlas till en uniformsprydd statstjänsteman som inte tvekar att gripa till våld, mannen från Gregors kontor som inte ser människan utan bara arbetaren etc.

Förvandlingen beskriver ett instängt, kvävande samhälle där individen är underordnad de etablerade strukturerna, “den goda smaken” och “det sunda förnuftet”. Kafka blickar inte framåt, han är i den meningen vare sig optimist eller pessimist, utan beskriver ett här och ett nu men med en sådan kraft och inlevelse att nuets betydelse för framtiden står helt klar. Boken är skriven 1915 men redovisar med inträngande exakthet för den jordmån i vilken kommunismen och nazismen skulle gro och växa under de följande trettio åren. Utifrån detta synsätt är Förvandlingen en väckarklocka av stor betydelse, en klocka som allt för få valde att lyssna till.

Jag har läst boken på min iPhone i appen Classics.