Ibland läser man riktigt bra saker, sådana som kastar nytt ljus och väcker nya tankar. Alldeles nyss läste jag “The Interest Graph on Twitter is Alive: Studying Starbucks Top Followers” på Brian Solis (@briansolis) blogg.
Artikeln är en must read för alla som undrar om Twitter är
- en “skvallerkanaler för tonåringar” som jag nyligen fick höra på ett seminarium
- “viktigt för runt omkring 11 000 nördar” som någon djuping nyligen skrev (och vilken sorts meningsbyggnad är det?)
I artikeln lanserar Solis begreppet “interest graph” som definieras som “the expansion and contraction of social networks around common interests and events”. Jag tolkar det som att en intresskarta är en mer eller mindre grafisk framställning av den information som ryms inom ett, i någon mening avgränsat, twitterflöde.
Solis har tillsammans med företaget ReSearch.ly analyserat flödet hos alla som följer @Starbucks. En miljon följeslagare valdes ut och deras tweets analyserades på olika sätt.
En bild är att göra ett tag cloud över de ord som nämns i twitterflödena. Det visar sig att Starbucks följeslagare ofta använder orden: love, life, friends, music och world. Andra viktiga ord är family, people, mom, wife och husband.
En annan bild får man genom att studera följeslagarnas korta personbeskrivningar på Twitter. Det visar sig att följeslagarna bland annat uttrycker starka band till sin familj, att många anger tydliga specialintressen i beskrivningen, att en femtedel anger sitt yrke och att en tiondel anger att de är studenter. Många beskriver sig själva som “enthusiasts, geeks, addicts, junkies and creatives”, hundar verkar vara mer populära än katter och att många anger som sin hobby någon av “music, food, coffee and fashion”.
Solis studerar även följeslagarnas geografiska position. Slutligen analyserade man alla tweets som innehöll ordet Starbucks, tog reda på vilka som hade skrivit tweets och relaterade dessa till sin respektive följeslagare. Härigenom fick man fram 100 personer som dels talade mycket om Starbucks, dels hade de största nätverken. Relationerna mellan dessa 100 “thought leaders” kan visas i en karta.
Ur de olika bilderna och kartorna kan man således få en bild av vilka värden och intressen som driver Starbucks kunder. Härigenom kan man anpassa marknadsinsatser, utforma erbjudanden, anpassa lokaler och öppettider etc. etc. Vidare kan man hitta de personer som är viktiga för att bygga varumärket. Genom att på rätt sätt förse dessa med information etc. kan man utveckla varumärket ännu mer.
Vad detta visar är att Twitter är ett viktigt verktyg för marknads- och omvärldsanalys. Alla som inte håller med är välkomna att höra av sig!
Det här tycker jag är en intressant post.
 |  | |  |  |