Det verkar i varje kultur finnas behov av berättelser av typen monumental tragedi. Det räcker förhoppningsvis att nämna några exempel för att ni ska förstå vad jag menar: Agamemnon, Kung Oidipus, Medea och Hamlet.
Gemensamt för dessa berättelser är att de skildrar hur huvudpersonerna genom en kombination av egna görande, rådande strukturer och, icke minst, gudarnas inflytande går ett oblitt öde till mötes.
De verkligt stora tragedierna lyckas på sin färd mot undergången lära läsaren eller åskådaren något om att vara människa. Och det är väl just det stor litteratur ska göra!
Ett exempel på dundrande tragedi är mangan Shigurui av Yamaguchi Takayuki. I all korthet handlar Shigurui om två pojkar med trasig barndom som blir samurajer i samma skola. Deras relation är komplicerad, minst sagt, och leder i slutändan till en konfrontation som egentligen ingen kan vinna.
Shigurui är en mäktig manga. Författaren har lagt sig vinn om att återge Edo-tidens Japan så noga som möjligt. Mangan är full av historiska referenser så det är bäst att ha Wikipedia redo vid läsningen. Teckningarna är oerhört genomarbetade och fokuserar till stor del på kroppen som ett verktyg och ett kärl.
Jag vill inte avslöja mer om handlingen utan suffice it to say att Shigurui erbjuder ca 2400 sidor av starka upplevelser och stora känslor. Läs den nu!
 |  |  |  |