Nyligen avslutade jag ytterligare en klassiker: Naturvetenskapens matematiska principer av Isaac Newton.
Principia är intressant på så många olika sätt: som grundsten inom matematiken, hydrodynamiken, astronomin och många andra områden, som inblick i en annan tids tankevärld och som nyttig övning för den egna tanken.
Vi kan konstatera att så mycket kunskap och så många nya insikter har sällan presenterats så kompakt och pedagogiskt. Allt är kanske inte matematiskt stringent men Newton är i grund och botten experimentalist. Några exempel är några bevis om gränsvärden (bok 1, sektion 1), grunderna för hela differentialkalkylen som presenteras som en hjälpsats (sic!) (bok 2, sektion 2, hjälpsats 2) och inte tar upp mer än ca fyra och en halv sidor samt den eleganta introduktionen till hydrostatiken (bok 2, sektion 5).
Newtons monumentala förmåga bekrivs (möjligen avsiktligt men troligen inte) bäst av honom själv: “Men sedan jag först gripit mig an med ojämnheterna i månens rörelser och därpå övergått till lagarna och måtten för tyngden och andra krafter, till de banor som beskrivas av kroppar attraherade enligt givna lagar, till kropparnas inbördes rörelse, till kroppars rörelse i resisterande medier, till dessa mediers krafter, tätheter och rörelser, till kometernas banor och liknande problem, så ansåg jag mig böra uppskjuta utgivandet någon tid för att genomforska även detta och utgiva allt på en gång”. Så kan bara ett storartat intellekt sammanfatta sitt arbete!
När det gäller tidsdokument hänvisar jag till bok 3 som till stor del handlar om gravitationskraften och hur en bestämmer värdet på gravitationen. Det är fascinerande att läsa om alla experiment som olika forskare genomfört och som Newton elegant drar generella slutsatser ur. Newton har en förmåga att se det väsentliga i data av väldigt skiftande kvalitet.
För alla er som liksom Newton och undertecknade ser skönheten i experiment rekommenderar jag proposition XXXI i bok 2. Hör själva: “En träglob vägande 57 7/22 romerska uns med en diameter av 6 7/8 London-tum hängde jag upp med en tunn tråd från en tillräckligt fast krok”. Lockar inte detta till fortsatt läsning?
Avslutningsvis har Newton något att säga till dagens anhängare av nyvidskepelse och konspirationsteorier: “Man bör ej antaga flera orsaker till naturliga ting än som äro dels sanna och dels tillräckliga för deras förklarande”. Läs och begrunda alla ni som tror på chemtrails, är motståndare till vaccinationer eller att den globala uppvärmningen går över om en inte talar om den.
Hur som helst: Principia är väl värd att läsas. För extra stimulans rekommenderar jag läsaren att själva genomföra de bevis Newton ställer upp. Jag är inte så driven i geometriska metoder utan använda analytiska metoder i stället vilken blir en sort rekursiv hyllning!
Tack till pappa som gav mig böckerna för många år sedan och som lade grunden för mitt intresse för matematik och naturvetenskap!
PS Jag läste Principia i C.V.L. Charliers utsökta svenska översättning från 1927 i nyutgåva från 1985. Utgåvan verkar tyvärr vara svår att få tag på men det är väl värt att leta!
 |  |  |  | |