Det är alltid intressant att läsa texter som skrevs när en händelse inträffade. Även om efterhandstexter kan innehålla viktiga och nödvändiga analyser som vore omöjliga att skriva när händelsen inträffade så kan de också innehålla efterkloka kommenterar och insikter som riskerar skymma det som hände och upplevelsen så som den uppfattades där och då.

En sådan då-aktuell historisk skildring är Berättelse om Ängelska Beskickningen til China, under Lord Macartney av Aeneas Andersen. Beskickningens uppdrag, upplevelser och upptäcker förtjänar en egen mässa men det är inte här och nu. Vi konstaterar helt kort att Lord Macartney ledde den första officiella brittiska ambassaden till Kina. Resan skedde mellan 1792 och 1794 och gick från England via Rio de Janeiro runt Godahoppsudden till Macao och vidare till Tianjin samt därifrån via floder och till fots via Peking till kejsarens sommarpalats i Jehol (Chengde). Tillbakaresan gick via Peking och på kanalerna genom inlandet tillbaka till Macao.

Mötet mellan Lord Macartney och Qianlong-kejsaren skildras väl i boken liksom de utmaningar som uppstår när företrädare för två länder som bägge anser sig vara det förnämaste i världen möts. Även detta förtjänar en egen mässa (eller post).

Min huvudpunkt i denna (numera ganska långa post) är att berättelsen om beskickningen når en svensk publik på svenska 1796. Texten är en översättning från en tysk text som publicerades 1795, året efter beskickningen återvänt till Europa. Jag tycker det är fascinerande att texten så snabbt översattes till svenska. Det visar på den nyfikenhet och det intresse för omvärlden (och inte minst Kina) som fanns i Sverige i slutet på 1700-talet.

Boken trycktes av Johan Pfeiffer som i grunden var läkare och hade disputerat för själve Linné. Läkarbanan övergav Pfeiffer tämligen tidigt för att ge sig in i förlags- och tryckeribranschen. Pfeiffer stod bland annat bakom Dagligt Allehanda som han utvecklade från ett renodlat annonsblad till något som mer liknande en nyhetstidning. Pfeiffer var en del av det gustavianska kulturlivet och en ivrig utövare av välgörenhet riktad till nödställda och olycksdrabbade.

Så blir denna vackra lilla bok (som förvånansvärt ofta dyker upp på antikvariaten och därmed får vi en antydan om att det var en tämligen vanlig bok på 1700-talet) en skildring inte bara av en resa till kejsaren av Kina utan av svensk politisk och kulturell historia. Och det är sannerligen inte illa.