Mankell har jag aldrig läst så när jag hittade denna i bokhyllan tänkte jag det kunde vara en lämplig ingång till en uppskattad författares verk. Detta alldeles särskilt som boken höjts till skyarna och bland annat tilldelats August-priset (1998). De tre tidigare böcker i serien om Joel har också rosats och tilldelats flera olika priser.
Döm således om min förvåning när jag ett par kapitel in i boken inser att boken inte berör mig ett dugg. Är detta en bok för barn och unga eller en bok för vuxna om unga? Språket antyder det senare. Personerna i boken – Joel, hans pappa, hans mamma – är vagt tecknade; man anar på något sätt endast konturerna av människor vilket inte skapar engagemang. Övriga person i boken – Gertrud, halvsystrarna, sjömännen och så vidare – är ännu mer efemära; mer kulisser än individer. NPC:er som termen lyder idag …
Boken får betyget 1 av 5. Måhända jag i framtiden läser något annat av Mankell. Vi får se …
 |  |  |  |  |