En intressant grupp böcker är de som ibland, lite svepande, kallas flickböcker. Något förenklat kan man säga att det handlar om böcker för flickor om flickor. Genren började växa fram under första halvan av 1800-talet och var möjligen som mest livskraftig mellan typ 1890 och 1950.

Ofta handlar böckerna om en ensam ung flicka som söker sin väg i livet. Vissa av böckerna syftar till att uppmuntra läsarna att axla sin roll som maka, husmor och mor snarare än rollen som student, yrkesverksam och aktiv samhällsmedborgare. Ett exempel är ”Elsa i Upsala. En skolflickas dagbok” där Carl Sundbeck slår ner på kvinnosaken och kvinnliga studenter. Om inte kvinnan hållas i hemmet hotas, enligt Sundbeck, ”kvinnligheten, manligheten och svenskheten”.

Andra, kanske de flesta, av flickböckerna uppmuntrar till studier, eget yrkesliv och självständighet. Två exempel på detta är Jean Websters ”Pappa Långben” och ”Kära fiende”. Bägge är utformade som en sammanställning av brev från, i första fallet, barnhemsbarnet Jerusha ”Judy” Abbott till den som betalar hennes högskolestudier (”Pappa Långben”) och, i andra fallet, Judys studiekamrat Sallie McBrides till Judy.

I böckerna får vi följa de två unga kvinnors resa: i Judys fall från uppväxten på ett barnhem via studier till ett liv som gift och samtidigt aktiv i arbetet med att förbättra förhållandena för föräldralösa barn och i Sallies fall från bortskämd överklassflicka till engagerade barnhemsförestådare och skicklig chef.

De bägge böckerna är inte bara skriva om och för flickor, genom sin form är de också skrivna av flickor. Detta ger en tydlighet och känsla av äkthet.

Böckerna visar på hur olika strukturer hämmar kvinnors möjligheter och hur det, trots allt, är möjligt att kämpa emot och vinna egen mark. I dag kanske vi kan känna att det inte var fullt så lätt att vinna full jämställdhet som författaren och boken hoppas på men här finns i alla fall mål, hopp och riktning.

Böckerna är trevligt skrivna och delvis till och med spännande. De förtjänar att läsas än i dag, om inte annat som en påminnelse om att kampen för jämställdhet varit lång och mödosam och ännu inte är avslutad.

Den som vill fördjupa sig i denspännande frågan och flickböckernas historia och påverkan på samhället hänvisas till Maria Anderssons bok ”Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921” (Makadam) och Birgitta Theanders avhandling från 2006 ”Älskad och för­nekad. Flickboken i Sverige 1945–65”.