Grundfrågan i mitt inlägg var egentligen denna: det är en svårt att anpassa en högre utbildning till de snabbt skiftande kraven från arbetsgivare, politiker etc. Förmodligen är det inte ens önskvärt. För dem som försöker är risken stor att utbildningarna snarare speglar en verklighet som var än en som är.

Ett sätt att ge studenterna en utbildning som dels följer utvecklingen, dels undviker att hamna i “modefällan” är, anser jag, att lära ut allmängiltiga och bestående kunskaper (t.ex. priciperna för hur ett bra dataprogram ser ut) än specifika och “aktuella” kunskaper (t.ex. hur textsträngar hanteras i SIMULA).

Måhända är detta otidsenligt och lättsinnigt, även om jag inte inser skälen därför.

En sådan, mer “principiell”, utbildning ger dessutom goda förutsättningar för att bidra även inom andra fält än det för vilket man i första hand är utbildad vilket på många sätt är värdefullt.

/Johan Groth, F-80

[Publicerad i KTH:s tidning för grundutbildningen, Gru-bladet nr 1:1998]