Den konstnärliga skaparkraft som ryms inom Fysikalen tar sig många olika uttryck bland annat inom den alltid lika aktuella affischkonsten. Affischer spelade under hela 1900- talet en viktig roll inom områden som opinionsbildning (jämför användningen av avantgardistisk konst under bolsjevikernas revolution) och information (som Brödinstitutets kampanj om 6–8 brödskivor). Följande passus fann vi av en slump i en kvarglömd kursbok på Konstfack:
” . . . så framstår å andra sidan de affischer som skapats för fysikspexen på KTH som en närmast fullödig kombination av form och symbolik som lämnar betraktaren både förundrad och förstummad.
Äpplet (Kristina) är således en symbol för svekfullheten och ondskan i de lömska anslag som riktas mot Kristina (detta intryck förstärks av kniven som står för offer och död) men även en bild för den frestelse som Kristina känner i att lämna Norden för Europa. Äpplet är också, i grekisk tradition, en bild för kärlek och åtrå som den som uppstår mellan den unga drottningen och Cartesius.
Skuggan kopplar till den negativa, destruktiva principen. Silhuetten av folkmassan (Marie Antoinette) blir därför en bra bild av det kaos som drabbar Frankrike i slutet av 1700-talet. Hålet i giljotinens nedre fält kan ses som en dörr genom vilken människan kan lämna det jordiska och pekar på det öde som väntar kungen och drottningen i spexet. Den blå färgen understryker fältet genom att beteckna kunglighet, kärlek och grymhet i sig sammanfattar såväl handling som affischen i stort.
Det röda kommer igen i de tre följande affischerna (Richard Wagner, Ivan III och Shakespeare) och betonar åter handlingarnas förläggning till hovmiljö (Ludvig II:s Bayern, Ivan III:s Moskva och Elisabeth I:s London). Rött är även en viktig färg inom alkemin och därmed för Smirnoffs mindre lyckade experiment i Ivan III. Svart färg står enligt mayansk tradition för seger över fienden vilken i tur och ordning var England, mongolerna och Spanien.
Vingar skulle i fallet Leonardo da Vinci kunna tolkas mer eller mindre bokstavligt som en bild för Leonardos uppfinningar inom flygkonsten och aerodynamiken men kan också ses som en bild för geniets andliga frigörelse
Barnet (Billy the Kid) visar på oskulden och livets (jämför även den ovala spegeln – en bild för den kvinnliga livssymbolen) möjligheter. För Billys del leder dock olyckliga omständigheter, symboliserade av kvadraterna som pekar på det jordbundna eller jordelivet, till att han blir en fruktad brottsling, en man utanför normerna, kongenialt uttryckt genom att Billy har hatten på inomhus.
Korset som vi kan hitta i de korslagda benen (Gandhi), i svärdet och silhuetten i kyrkfönstret (Jeanne d’Arc) samt i de korsande diagonalerna i rockaffischen (Bellman) är en intressant metasymbol; det syftar på de ständigt närvarande och stundom motsättningsfyllda kraven på spexet att föra fram en konsekvent och trovärdig handling samtidigt som det är underhållande. I dessa tre affischer finns även konflikten mellan den trygga hemmiljön och hotet från omvärlden, symboliserat av tempelporten, kyrkfönstret och det infallande ljuset från ett ensamt fönster.”
[Saxat ur Modernt och postmodern, kapitel 5: Symbolik i 1900-talets affischkonst av Bod Oppdrum]
Så här såg texten ut när en publicerades i Fysikalens andra jubileumsbok. Spex var något jag ägnade mycket tid åt på KTH, framförallt i skrivar-, PR- och teknikgrupperna.
 |  | |  |  |