Boken “Jetro Juggens” av Edward S. Ellis (B. Wahlströms Bokförlag, femte upplagan, 1969) är en klassisk indianbok av en av genrens främsta företrädare (hit bör vi väl även räkna Karl May, Zane Gray m.fl). Boken rymmer alla de välkända attributen: en ung hjälte, ett par väderbitna trappers, en trogen färgad tjänare, en stolt hövding samt ett antal anonyma men (förstås) grymma indianer. Handlingen är rättfram: hjätarna hamnar i knipa men räddas på slutet tack vare sin egen duglighet, vännernas trogna bistånd och en ärlig fiende; inga krusiduller utan rakt på sak.
Idag skulle väl många rynka på näsan åt böcker som Jetro Juggens och framföra synpunkter på den schabloniserade bilden av alla icke-vita etc. Visst är det så men jag tycker att det finns en tanke att göra kring detta: byt ut alla indianer mot orcher och alla trogna färgade tjänare mot hober och, voilà, vi har en modern bästsäljare.
Man måste se boken i ett sammahang: vi vill alla ha spännande böcker med nattsvarta skurkar, ädla hjältar och trogna vänner. Just där och då, i början på 1900-talet, i Europa och USA, var det minnet av den vid denna tid allt mindre Vilda Västern som erbjöd en fond för äventyrsuppslag, idag är den mest använda fonden någon form av semi-medeltida fantasyvärld. Tyvärr gav detta val icke önskvärda konsekvenser när det gäller beskrivningen av icke-vita personer. Detta är beklagligt och olyckligt på alla sätt och vis men inte oförklarligt.För den som likväl vågar sig in i denna del av vårt litterära arv erbjuder Ellis spänning i en intressant historisk tid: det framväxande USA i frihetskrigets närhet.
 |  |  |  |