Filmen “Santa Claus Conquers the Martians” (se IMDB) måste nog rubriceras som en riktig kalkon. Men är det inte så att kalkon är gott då och då? Hur som helst, ett antal (snälla) marsianer kidnappar Jultomten för att han ska sprida lite glädje bland barnen på Mars. Några (elaka) marsianer tycker inte om detta eftersom barnen riskerar att bli bortklemade. Några rafflade episoder (som bl.a. involverar en förlamningsstråle och en robot) senare kan Jultomten med ett ho-ho-ho lämna Mars barn i en lokal tomtes goda händer och återvända till Jorden.
En film som denna är ju ett lustigt tidsfördriv där man kan reflektera kring saker som varför skulle man äta piller på Mars i stället för mat och hur kan man få sannolikt seriösa skådespelare att ha på sig luvor med en antenn till vänster och en halv dammsugarslang till höger?
Filmen har en härlig doft av den framtidstro som kännetecknar 1950- och 1960-talen. Det enda som lämnar en lätt undrande är den lång sekvens av klipp på amerikanska stridsflygplan som står redo att möta marsianernas förmodade anfall. Kan man här se ett underförstått meddelande till verklighetens “marsianer” inom Warszawapakten?