I början på året gick Myndigheten för Kulturanalys ut med en förfrågan om att ta fram ett förslag på en metod för att utvärdera kulturverksamheten inom folkbildningen.
Det här är en utmaning som väcker många frågor. Vad är kultur? De flesta av oss instämmer nog i att teater är kultur men hur är det med teater utan publik (som levande rollspel)? Och hur är det med kulturinnehållet i en kurs i amnningsteknik? Var finns kulturen då (för förslag på svar se nedan)?
Andra frågor som väcks är hur mäter vi effekterna av kultur? På kort och lång sikt? På individnivå och i samhället i stort? Vilka orsakssamband finns mellan medverkan i en studiecirkel och en ökad känsla av delaktighet i samhällets demokratiska processer och vilken roll spelar kulturen i detta?
Lyckligtvis fick jag chansen att medverka i rapporten som expert på folkbildning och (amatör)kulturfrågor tillsammans med Tobias Harding. Ansvarig för rapporten var Jan Hylén, Education Analytics.
Rapporten vi tog fram lyfter ovan nämnda och andra viktiga frågor kring kulturverksamheten inom folkbildningen. Rapporten visar också på behovet av en fri och samlad utvärdering av kulturen i samhället.
Läs mer om rapporten på myndighetens hemsida. Myndighetens avrapportering till regeringen finns här och vår bakomliggande rapport här.
PS För mig framstår det som märkligt att regeringen beslutat lägga ner Myndigheten för kulturanalys som är en myndighet som verkligen behövs. Det finns nämligen ingen annan myndighet som har en helhetssyn på utvärderingen av kulturområdet. Frågar ni mig så bör Myndigheten för kulturanalys få finnas kvar.
PPS Förslag till svar: en kurs i amningsteknik innehåller kultur på många olika plan eftersom den säger något om hur vi ser på amning generellt. Eftersom kursen är öppen för alla barnets föräldrar säger den något om hur folkbildningen ser på relation mellan föräldrarna och mellan kvinna och man. Kursen drivs i folkbildningens lokaler vilket ger tillfälle att ta del av de eventuella kulturevenamang som äger rum där. Etc. etc.
 |  |  | |  |