Man kan tro att jag har läst en hel del men rätt ofta upptäcker jag vita fläckar i den litterära kartan, fläckar som jag då gärna vill utforska; gärna så snart som möjligt. En sådan vit fläck är franska 1900-talsförfattare. Lyckligtvis hittade jag både Camus och Sagan i bokhyllan (den första tillhör böcker som bara dykt upp, den andra har jag fått av en god vän när hennes mammas bokhyllor skulle tömmas).

Främlingen är strålande läsning i beskrivningen av alla de små detaljer som bildar ett liv och av hur slump och fördomar kan vara det som definierar ett öde. Boken handlar också om hur farliga konventioner kan vara och hur svårt det är att få acceptans för att leva livet som man själv vill. Just i det här fallet får det extrema konsekvenser men mekaniken kan tillämpas på allas våra liv …

Sagans bok är något annat. Här är det upplevelserna som står i centrum. Penseldragen är bredare. Detaljerna får tona fram hos läsaren. Här är det de enskilda karaktärerna som är centrala och som gör det svårt för var och en att få leva sitt liv.

Något som förenar böckerna är att huvudpersonerna på något sätt verkar stå bredvid konsekvenserna av sitt agerande. Det är som om världen är en teater där de både agerar på scenen och sitter i publiken.

Detta var spännande så möjligen blir det mer franskt 1900-tal här framöver.