Vissa människor har märkliga liv. Francisco de Miranda är en sådan person. Revolutionär, frihetskämpe, Katarina II:s gunstling, general i franska armén och en av få som fått sitt namn på Triumfbågen, överbefälhavare i Venezuela, fängslad av olika skäl i olika nationer vid otaliga tillfällen etc.

Vad som måhända är mindre känt är att Miranda var en stor vän av Sverige. Han hade många kontakter bland svenskar inom och utom landet och gjorde en omfattande resa genom Sverige (och Norge) år 1787. Miranda var inte bara berest utan även beläst och flitig med pennan. Hans dagbok från resan är fylld med spännande detaljer om Sverige under Gustaf III:s dagar, reflexioner kring konst, politik och personer. Miranda träffade “alla”: kungen själv, rikets höga herrar, Sergel och Martin och Chapman, bergmästare, skådespelare med flera.

Miranda är en god observatör av världen omkring honom, en charmerande person som har lätt att skapa vänner och, naturligt nog i denna tid av politiska intriger där Miranda vara en aktiv aktör, ovänner. Miranda samlade böcker och tryck i ett omfattande arkiv som av en lycklig slump kom att hamna i England och därmed sannolikt undgick förstörelse. Nu utgör hans arkiv (som numera finns i Venezuela) en ymnig källa till kunskap om det slutande 1700-talets och gryende 1800-talets politiska utveckling, främst i Sydameriak, men även i Europa och USA.