Ni som följer min blogg vet att tycker om att läsa böcker och att jag tar till mig en tämligen varierad diet (även om jag har en faiblesse för böcker skrivna före 1950). Man skulle, för att travestera Ludvig Holberg, kunna säga: “Folk säger väl i häradet, att Johan läser; men de säger inte, varför Johan läser …”.

Så varför läser Johan böcker? Det handlar förstås om flera faktor: det är roligt, det är vilsamt, det är intressant, det är lärorikt. Dock, idag är att läsa böcker så mycket mer: det är en näst intill revolutionär handling! Hur då? tänker du.

Böcker är bestående och kommunicerar tanker och idéer genom tid och rum (för att låta som Adolphson & Falk). Böcker kräver en intellektuell och tidskrävande skapelseprocess, långt från sociala mediers “snabba kalorier” och clickbaits. I dagens politiska läge där extrema krafter växer sig starkare och till och med börjar förbjuda böcker blir till slut att bara äga en bok en protest. Därför läser jag.

Böckerna på bilden som jag läst under de senaste två-tre månaderna illustrerar var och en på sitt sätt vad jag menar:

• The Book of Genesis – Gamla testamentet i serieform av geniale Robert Crumb ger en ny möjlighet att ta till sig en av världens viktigaste böcker och väcker frågor hur dessa, i många fall, tämligen banala och blodiga berättelser kunnat lägga grunden till två världsreligioner.
• Girig-Sverige – Andres Cervenka beskriver knivskarpt hur Sverige blivit ett av världens mest ojämlika länder, ett land där den som har “kapital-kronor” kommer att bli rikare än den som har “löne-kronor”, upprörd över hur detta kunnat få ske är det minsta man bör vara!
• Gerpla – Laxness använder den isländska sagans form och format för att skildra längtan och ambition men också lust och bråd död.
• Fosterlandet främst – Jan Hyléns avhandling skildrar hur Moderaterna och dess föregångare sökt positionera sig i frågor som statlig intervention i ekonomin (från början för, när boken skrevs emot) och personlig frihet (från börjen emot, när boken skrevs för). Just nu ser det ut som om partiet rör sig mot att åter vara emot personlig frihet (åtminstone för de svaga grupperna i samhället) samtidigt som man är fortsatt emot statlig intervention i ekonomin. Här finns trådar att börja nysta i för den som försöker förstå partiets ideologiska och moraliska härdsmälta under senare år.
• Hitler – the Missing Years – Ernst Hanfstängels personliga biografi ger intressanta inblickar i hur Hitler kom till maken. Apologetisk? Troligen, men ett perspektiv på hur det kunde hända.
• Det antika dramat: tragedier – vad finns att säga om att vara människa som inte Aischylos, Sofokles och Euripedes har sagt? Prometeus oböjliga vilja, Antigones kärlek och ståndaktighet som har bäring på varje konflikt och krig, hur Jason sviker Medea; att läsa tragedierna är att uppleva och reflektera kring livets mest centrala etiska frågeställningar.
• Det antika dramat: komedier – Aristofanes lär oss driva med de pretentiösa och de inskränkta, Plautus och Terentius visar att klasskrankor och konventioner ofta gör människor löjliga.
• Satirer och epoder – Horatius lär oss att uppskatta sunt förnuft, rationalitet och en moral som inte nödvändigtvis är religös. Han visar också att vi är mer lika varandra än vad många av oss vill tro.
• Siddharta – läser jag gärna igen för att påminnas om saker som lust, maktlystnad, vänskap och möjligheten att trots allt till slut finna någon form av frid.
• Nordens fransmän – Brunius berättar livfullt om hur vikingarna runt år 900 skapade en på många sätt modern stat med effektiv och stark statsmakt med tydlig skatteuppbörd, något som liknar en värnpliktsarmé och en öppenhet för innovationer, allt i allt en statsmakt som dagens regering med fördel kunde låta sig inspireras av.
• Sånger och bilder – läsning av Wirséns dikter lär oss att smaken är föränderlig och att vad som uppfattas som skönt kan variera genom åren, det är skirt och vackert och en stark kontrast mot dagens buller och bjärthet som tycks ha blivit ett mått på kulturell höjd.
• Törnrosens bok: Jaktslottet och Fria fantasier – Almqvist visar på fantasins makt och hur en värld med längre restider än vår och färre informationskanaler inte nödvändigtvis är en mindre och gråare värld. Berättelserna visar att det inte är mängden information som är det viktiga utan hur man vårdar och värderar det man vet.