I dag tog jag en dag ledigt från arbetet inom Sverok för att göra ett nedslag i min gamla verksamhet. Saken var den att jag fått chansen att prata offentlig upphandling på en konferens arrangerad av Upphandling24. Temat var “Upphandla bygg och renovering” vilket kanske inte precis är mitt huvudområde men det jag skulle prata om, nämligen användning av referenser i offentliga upphandlingar, tillhör de frågor jag engagerat mig i under ett antal år.

Konferensen var, som vanligt vill jag säga, välarrangerad och intressant. Icke minst Ardalan Shekarabis föredrag om miljökrav, sociala krav och EU-rätten var minst sagt inspirerande och intressant.

En tanke som slog mig var att attityden till referenser förändrats. När jag började tala om problem och möjligheter med referenstagning möttes jag av ganska många frågor. Synpunkten var ofta vad är alternativet? I dag verkar det finnas en mer allmänt accepterad bild av problemen med referenser och en mer öppen attityd till alternativ som till exempel arbetsprover eller personliga intervjuer. Det är hoppfullt att se att utvecklingen går framåt! 🙂

2 Replies to “Möjligheter och fallgropar – referenser som utvärderingskriterium

  1. Intressant! Och detsamma borde gälla lika väl vid anställningar som vid upphandlingar. De flesta som har några års arbetsliv bakom sig kan haspla fram 2-3 glada referenser och få rekryterare verkar intresserade av att lyfta på mattan och se om det kanske gömmer sig 10 upprörda ex-kollegor där under. Vad jag kan se av de gånger jag blivit uppringd i egenskap av referens är dessutom att det i merparten av fallen tycks vara en ren formalitet snarare än att kontaktpersonen försöker få fram någon relevant information.

    1. Tack för kommentar. Jag håller med. Referenser i rekryteringsärenden är ofta lite grann av att kunna säga “Men jag har kollat”. Jag tror mycket på arbetsprov även i rekrytering av anställda.

Comments are closed.