Rostad Anka och annat kul

Lördag eftermiddag+kväll

Efter att ha vilat ett tag efter registreringen begav vi oss mot mitten av staden för att kolla runt lite innan middag med familjen Stone…. Beijings tunnelbana är verkligen lättanvänd och bra och med svenska mått väldigt billigt – 4 yuan (?4sek) för att två personer ska kunna åka. Så iaf var det inte svårt att nå en av Beijings shoppinggator och där var det väl trevligt – köpte två T-shirts (svårt att hitta grejer utan glitter XD) och kinesisk yoghurt smakar likadant som svensk :P:P:P

Notera det röda krysset på den vänstra skylten.

Så närmade det sig middagsdags så vi åkte till rätt t-banestation med en timme till godo, som visade sig behövas eftersom det var omöjligt att hitta kring Qian Menstationen och det hela slutade med att vi tog en detour upp längs med Himmelska Fridens Torg (lååååångt) innan vi förstod att vi hade gått åt helt fel håll åsså mrrrrr…… men iaf. I slutändan hittade vi med Camerons hjälp till starbucks och sedan satte vi av för att hitta restaurangen vi hade valt ut. Vilket inte heller visade sig vara så lätt. Efter lite aningslöst virrande tog vi vägen in bland hutongerna och nådde till slut Lin Qun “roasted duck restaurant, welcome overseas guests” som inte alls såg särskilt inbjudande ut men var nog egentligen ganska nära förstklassig när det gällde insida, mat och hantering av kunder vid brist av bord.

Gatan utanför fotad med blixt….

….och utan (fast vänd 180° jämfört med första bilden).

Restaurangen drivs av en man som sägs ha ägnat tre år att perfektionera sina ankgrillningsskillz. (Så det var nog hans fru som satt och räknade sedlar innanför dörren?) Ankan som serveras på Li Qun sägs också vara Beijings bästa och det kan den mycket väl vara. Tydligen skall man äta anka på ett speciellt sätt och nu vet jag hur huhuhu. Restaurangen har haft nöjet att servera flera eminenta gäster såsom Jet Li, Chow Yun Fat, Al Gore, samt dröser av ambassadörer et.c. Slutligen bör man dock notera att restaurangens (kvarterets) toaletter gav ett mer än delvis avskräckande intryck.

Jet Li

Chow Yun fat

Kocken skär den grillade ankan i strimlor innan den serveras.

Efter maten begav vi oss mot den s.k. Spökgatan, ett restaurang och affärsstråk, i tron att det var något annat. Vårt egentliga mål, en marknad, passerade vi faktiskt på vägen. Som färdmedel till Spökgatan insisterade en i sällskapet att vi skulle pröva rickshaw (dvs elmoppe alt. cykel med elmotor utrustad med säten baktill). Jag och mamma kom att erfara att taxichaufförer har en yrkesheder och att mansåledes kan man lita på dessa men att det verkar som om rickshawförare inte är bundna av sådana förhinder.

Vi blev alltså lurade och avsläppta endast halvvägs till vår destination. Sveket gjorde mamma ytterst misstänksam mot alla framförare av tvåhjuliga fordon under de kommande tjugu minutera. Alltså gick vi en t-banestation istället för att hoppa på en annan rickshaw innan vi tog en taxi och nådde fram till spökgatan. Det var ganska trevligt där på spökgatan, trots att det inte avr det egentliga målet. Jag ångrar att jag inte fotade de levande ormarna och sköldpaddorna :/ Men lyckligtvis fanns det en ganska intressant meny att föreviga!

(Ladda ner den och se vad intressant man kan beställa!)

Eftersom taxi hade visat sig vara att lita på åkte vi hem med en sådan – 51 yuan för att resa runt hela Beijing innerstad huhu. Fast chauffören skrattade åt mig när han förstod att det jag sade åt honom var att svänga höger <.< även om mina kunskaper i kinesiska annars har visat sig väldigt nyttiga 😀

2 Responses

  1. Marcus
    Marcus at ·

    Ok :^/

  2. gawain
    gawain at ·

    Spännande post! Bilden på menyn är JÄTTESTOR. Kanske göra den mindre i posten och möjlig att ladda ner?

Comments are closed.