Annorlunda uppfattningar

sedlarDet verkar som om så fort man kommer utomlands så börjar man märka att folk som tillhör andra kulturer är lite annorlunda jämfört med en själv. Det är bara lite, men det märks så tydligt. Det kanske inte är så underligt egentligen. eftersom en kultur till stor del är grundad folkets och landets historia. Vad är trots allt en människa utan sin historia?

Hur som helst, jag kan inte låta bli att skriva om ett par olika människor. BLCUs lärare har sagt ett par saker, förutom det om Tibet, som fått mig att dra på munnen.

Kärnfamiljen är stark i Kina, i alla fall om man får tro BLCUs lärare. Redan första dagen av lektioner berättade fröken Yu att “den här glosan är lik den där, men de kan aldrig ersätta varandra, precis som en mamma aldrig kan ersätta en pappa och en pappa aldrig kan ersätta en mamma”. Okej okej, det går att diskutera vad hon menar, men jag skulle ändå våga gissa att HBTQ-rättigheter inte är något hon saknar.

Ett par veckor senare på en läslektion handlade texten om de svårigheter manliga förskollärare har på grund av samhällets fördomar men att de minsann också kan, ofta bättre än sina kvinnliga kolleger (så stod det). Fröken Yu (en annan) passade på dela med sig av sin åsikt gällande manliga förskollärare. Nämligen, att det är självklart att det är bäst med en kombination av kvinnliga och manliga förskollärare eftersom det i hemmet krävs en pappa och en mamma för att barnen ska kunna utvecklas normalt.

Hehehe. Läs mer om kinesiska könsroller i utveckling (?) här.

Nästa artikel handlade om en kvinna, Ding Shumiao, som nyligen dömts till fängelse för att ha mutat viktiga personer inom välgörenhetssektorn och försvindlat gastronomiska summor åt en numera avrättad järnvägsminister. Själv stoppade hon två miljarder RMB i egen ficka. Eftersom ingen av oss kände till historien berättade fröken Yu lite om vad hon tyckte och visste:

Ding Shumiao har endast slutfört mellanstadiet. Hon jobbade som ett tag med att köpa och sälja diverse produkter av föga värde. På så vis lärde hon sig att bara uppskatta pengar och tro att hon kunde köpa sig berömmelse. På ett eller annat sätt blev hon i alla fall järnvägsministerns hantlangare och tjänade en massa pengar. Två miljarder är mer än vanliga människor (som lärare) tjänar under en livstid. Ding förtjänar sitt straff, men hon har tur! Om det här hade varit på Maos tid hade hon minsann fått dödsstraff, jajamensan!

Efter lektionen diskuterade vi huruvida det fanns någon möjlighet under Maos tid att tjäna så mycket pengar. Eller om det ens fanns så mycket pengar i Kina alls!