Tag Archives: böcker

Röda berg och gula floder?

roda-berg-och-gula-floder-en-invigning-i-den-kinesiska-filmkretsenJust nu pågår en miniserie om modern kinesisk musik här på bloggen. Första delen publicerades förra fredagen och kommande tre delar i serien kommer följande tre fredagar.

Vi ska i denna post koncentrera oss på en annan del av modern kinesisk kultur: film. Filmen har en lång och gedigen historia i Kina. Den första filmvisningen ägde rum 1896 och den första kinesiska filmen gjorde 1905. Redan från början var Shanghai något av ett nav för den kinesiska filmbranschen.

För den som vill få en introduktion till kinesisk film finns Olle Sjögrens “Röda berg och gula floder?” (ISBN 978-91-88334-99-2). Boken beskriver i första hand film från Fastlandskina men två kapitel handlar om film från vardera Hong Kong och Taiwan. Boken täcker i huvudsak in perioden 1930 till 2005.

Boken erbjuder vare sig en historik eller en mer inträngande analys av kinesisk film och dess huvudpersoner. Boken är snarare en beskrivning av ett stort antal kinesspråkiga filmer utifrån en kronologisk men också geografisk och tematisk struktur. På så sätt är boken i första hand ett stöd för den som vill få en snabb överblick över området och en sammanställning över filmer som utgångspunkt för egna, fördjupade studier.

Sjögren analyserar gärna filmerna han beskriver utifrån tankeparet yin och yang. Sålunda kan en scen där unga soldater (det hårda yang) badar i en flod (det flödande yin) ges ett filosofiskt djup. Personligen tycker jag att detta är att dra lite väl stora växlar på kinesiskt filosofi. Vi brukar inte analysera svensk modern film utifrån de fyra elementen även om de spelat en viktig roll i vårt tänkande. Jag känner alltid en viss skepsis inför sådant som lutar åt att göra kinesisk kultur mer statistik eller mystisk än den egentligen är (vilket också framskymtar i andra poster här på bloggen).

Jag känner avslutningsvis viss tvekan inför Sjögrens politiska vinkling. Jag tycker till exempel inte att man kan säga att Kuomintang bedrev “en korrumperad eftergiftspolitik” gentemot Japan. Jag har svårt att tro att ett parti som hade drygt 60.000 medlemmar i slutet på 1920-talet kan beskrivas som ett parti “med ett brett folkligt stöd”. Beskrivningen av Kulturrevolutionen som “en spännande tid” där “ordstrider … ledde ibland till våld på öppen gata” känns också minst sagt något daterad.

Atomer

13064727_O_1

Läsvärd bok!

Ni som följer min blogg vet att jag mera sparamt läser skönlitteratur. Ni vet också att om och när jag gör det så försöker jag hålla mig på förra sidan av år 1950 (några principer behöver man väl ändå hålla sig med!). Då och då gör jag emellertid nedslag i samtidens bokflöde och så har jag nu nyss gjort.

Boken som lockat ut mig i ljuset är Atomer av Sofia Nordin (ISBN 978-91-1-306472-7). När jag läst 59 sidor in i boken kommer jag på mig med att tänka på Kafka. Skälet är den absurda situation som bokens huvudpersoner Alma och Cedric hamnar i och deras sätt att reagera på denna, nämligen som om det som händer är något naturligt och normalt. Det absurdas vardaglighet blir en bild av vardagens absurditet.

För det är just där resten av boken bor: i en vardag som är fylld av absurda men likväl accepterade fenomen. Varför vill alla flickor rita hästar? Hur vet en person egentligen om den är en flicka eller en pojke eller något annat? Hur vet man om man är kär om man aldrig varit det förut? Varför förstår inte mamma och pappa vad det är man egentligen säger? Sådana saker som vi ofta betraktar som mer eller mindre vardagliga men som innehåller stora, allvarliga, viktiga frågor och där mötet mellan vårt sätt att svara på frågan och frågans verkliga innebörd är det som skapar det absurda.

Alma ser det absurda i det “normala” och “naturliga”. Kanhända är Alma också sjukligt svartsjuk. Kanhända har hon begått ett oförlåtligt brott. Kanhända är Atomer en bok om en trasig människa som till slut söker sitt själv i ett av jordens mest avlägsna hörn (och här kommer jag att tänka på slutet på Mary Shelleys bok om varelsen som världen avvisade och som flydde till Nordpolen för att förgås).

Eller också handlar Atomer egentligen om alla oss alldeles vanliga som varje dag är avundsjuka, svartsjuka, begår små och stora brott; ibland medvetetet och med vilja och avsikt men allra mest ofta av tanklöshet eller för att vi inte egentligen lyssnar på våra medmänniskor.

Tankarna är väckta och det är just det bra böcker gör.

 

Stora döden

43140Boken Stora döden av Dick Harrison (ISBN 91-7324-852-5) är en detaljerad genomgång av digerdödens härjningar med fokus på Europa och 1300-talet.

Trots att boken är oerhört detaljerad är den lätt att läsa. Det jag kan känna är att vissa saker upprepas mer än en gång. En lite striktare redaktör hade säkert kunna kapa ett dussintal sidor eller så. Detta hade gjort boken mer fokuserad.

Jag fäste mig särskilt vid tre saker vid läsningen. Den första är genomgången av de arabiska källor som finns om pesten. En kan återigen notera hur många framstående forskare och författare som fanns inom den arabiska kulturkretsen vid denna tid. För oss som gick i skolan på en tid då historien var lika med den Europas historia erbjuds många intressanta nya insikter.

Den andra är beskrivningen av läget vad avser skrivna källor från denna tid i olika länder. Jag anade att det fanns mer material från länder som Italien och England än från Sverige men jag visste inte att skillnaden var så stor.

Den tredje är jämförelsen mellan hur pesten uppfattats och uppfattas i olika länder, med Norge och Danmark som geografiskt närliggande men idémässigt fjärran exempel: i Norge ses Stora döden som ett allvarligt dråpslag mot hela det norska riket med enorma konsekvenser ända fram i våra dagar, i Danmark som en katastrof bland andra. Sådant här ger perspektiv!

En liten notering: Harrison läser Job på det traditionella sättet. Jag föredrar ju att läsa Job på ett lite annorlunda sätt.

Tre tänkvärda titlar

Det senaste årets läsning har inte bara bjudit på historiska teman. Jag har även läst tre mer faktabetonade böcker.

Den första är Pekingsyndromet av Ola Wong (ISBN 9789170377600). Boken är en  skildring av i Kina idag utifrån tre infallsvinklar: miljöförstöringen, pengafokus och landets komplicerade relation till sin historia. Titeln på boken är en anspelning på Stockholmssyndromet och syftar på att många i Kina lever med en idealbild av land, ledare och parti samtidigt som samma parti under Kulturrevolutinonen misshandlat deras föräldrar. Idealisering av makten blir ett sätt att förhålla sig när verklig förändring verkar fjärran. Som alltid när Ola Wong skriver är det intressant, aktuellt och läsvärt.

When I say no, I fell guilty av Manuel J. Smith (ISBN 978-0-553-26390-9) är bok om hur en hanterar knepiga situationer. Vad säger en till personen som alltid lånar pengar men aldrig betalar tillbaka? Hur får en andra att respektera det en säger? Hur ser en till att inte känna sig skyldig för att en inte (igen) ställer upp för andra? Boken är så där lite lagom spänstigt amerikansk men så pass gammal att en slipper dagens management-tugg.

Här talar en riktig psykolog om sina erfarenhet utifrån flera års handfast arbete i olika grupper och med olika människor. Smith erbjuder inga enkla lösningar men väl verktyg och metoder som kan göra det lättare att formulera, tydliggöra och stå för sina åsikter. Smiths utgångspunkt är “Du har rätt att själv bedöma och värdera ditt uppförande, dina tankar, dina känslor och att själv ta ansvar för konsekvenserna av detta” och det kan jag instämma i.

Nedkopplad av Susan Maushart (ISBN: 9789186815646) är en på sitt sätt omtumlande bok. Författaren bestämmer sig för att familjen ska koppla ner. Detta innebär ingen mobil, ingen dator, inget internet, ingen TV i hemmet. Däremot kan barnen använda datorn på biblioteket eller så för skolarbete. Läsaren för följa vad som händer i familjen under de nedkopplade månaderna.

Hur kan en sådan bok vara omskakande kanske ni undrar? Jo, för om det som  händer i och med familjen i nätets frånvaro är sanningsenligt skildrat så borde vi alla koppla ner här, nu och genast! Vi borde i alla fall sätta helt andra gränser för vårt eget och våra barns nätande! Läs boken, det kommer att påverka dig!

IMG_0636

Tre läsvärda faktaböcker

Världens dåligaste språk

sprakPå listan böcker skrivna efter 1950 som trots detta är värda att läsa för jag upp “Världens dåligaste språk” av Fredrik Lindström (ISBN 91-7643-782-5).

Boken väcker flera intressanta frågor kring det talade och det skrivna språket. Lindström slår ett slag för det talade språkets betydelse för människans kulturella och intellektuella utveckling. Han för fram många goda argument för varför vi bör ha en mer positiv syn på det levande talspråket. Detta retar förmodligen galla på många “språkexperter” ute i stugor och lägenheter men jag låter mig övertalas.

En annan intressant lärdom är att alla rasister, nationalister etc. som vanligt har fel: människor är mer lika än en kan tro och människor påverkar och har påverkat varandra mer än en kan tänka sig. Vi ser det i saker som vilka vokaler vi använder, i vilken ordning olika grupper har satt namn på färger m.m.

En tredje poäng med boken är att den är stillsamt upplysande samtidigt som den, utan onödig blodspillan, vederlägger myter, missuppfattningar och missförstånd. Sådana lugnt resonerande böcker behövs i en värld där okunnighet och nyvidskepelse tillåts sprida sig alltmer.

En fjärde reflexion jag gör är att alla vi som arbetar med informations- och begreppsmodeller, taxonomier och antologier bör noga läsa sidorna 213 – 216. Kan en oförutsedd konsekvens av vårt idoga strukturarbete bli att vi alltmer sätter kartan före terrängen?

PS En liten ironi i anledning av det nyss sagda: när jag skrev in rubriken på posten ändra WordPress den till Världens dåsigaste språk 😉

Principia Mathematica

IMG_1941

Intressant bok på många plan

Nyligen avslutade jag ytterligare en klassiker: Naturvetenskapens matematiska principer av Isaac Newton.

Principia är intressant på så många olika sätt: som grundsten inom matematiken, hydrodynamiken, astronomin och många andra områden, som inblick i en annan tids tankevärld och som nyttig övning för den egna tanken.

Vi kan konstatera att så mycket kunskap och så många nya insikter har sällan presenterats så kompakt och pedagogiskt. Allt är kanske inte matematiskt stringent men Newton är i grund och botten experimentalist. Några exempel är några bevis om gränsvärden (bok 1, sektion 1), grunderna för hela differentialkalkylen som presenteras som en hjälpsats (sic!) (bok 2, sektion 2, hjälpsats 2) och inte tar upp mer än ca fyra och en halv sidor samt den eleganta introduktionen till hydrostatiken (bok 2, sektion 5).

Newtons monumentala förmåga bekrivs (möjligen avsiktligt men troligen inte) bäst av honom själv: “Men sedan jag först gripit mig an med ojämnheterna i månens rörelser och därpå övergått till lagarna och måtten för tyngden och andra krafter, till de banor som beskrivas av kroppar attraherade enligt givna lagar, till kropparnas inbördes rörelse, till kroppars rörelse i resisterande medier, till dessa mediers krafter, tätheter och rörelser, till kometernas banor och liknande problem, så ansåg jag mig böra uppskjuta utgivandet någon tid för att genomforska även detta och utgiva allt på en gång”. Så kan bara ett storartat intellekt sammanfatta sitt arbete!

När det gäller tidsdokument hänvisar jag till bok 3 som till stor del handlar om gravitationskraften och hur en bestämmer värdet på gravitationen. Det är fascinerande att läsa om alla experiment som olika forskare genomfört och som Newton elegant drar generella slutsatser ur. Newton har en förmåga att se det väsentliga i data av väldigt skiftande kvalitet.

För alla er som liksom Newton och undertecknade ser skönheten i experiment rekommenderar jag proposition XXXI i bok 2. Hör själva: “En träglob vägande 57 7/22 romerska uns med en diameter av 6 7/8 London-tum hängde jag upp med en tunn tråd från en tillräckligt fast krok”. Lockar inte detta till fortsatt läsning?

Avslutningsvis har Newton något att säga till dagens anhängare av nyvidskepelse och konspirationsteorier: “Man bör ej antaga flera orsaker till naturliga ting än som äro dels sanna och dels tillräckliga för deras förklarande”. Läs och begrunda alla ni som tror på chemtrails, är motståndare till vaccinationer eller att den globala uppvärmningen går över om en inte talar om den.

Hur som helst: Principia är väl värd att läsas. För extra stimulans rekommenderar jag läsaren att själva genomföra de bevis Newton ställer upp. Jag är inte så driven i geometriska metoder utan använda analytiska metoder i stället vilken blir en sort rekursiv hyllning!

Tack till pappa som gav mig böckerna för många år sedan och som lade grunden för mitt intresse för matematik och naturvetenskap!

PS Jag läste Principia i C.V.L. Charliers utsökta svenska översättning från 1927 i nyutgåva från 1985. Utgåvan verkar tyvärr vara svår att få tag på men det är väl värt att leta!

Tractatus logico-philosophicus

IMG_1940

En liten bok som väcker stora tankar

Jag kan inte nog rekommendera er att då och då läsa någon av klassikerna. Och det just av detta skälet: en bok blir inte en klassiker utan anledning!

En sådan klassiker är Ludwig Wittgensteins Tractus. Det är nog en av de mest obegripliga och samtidigt märkliga, ja till och med vackra, böcker jag läst.

Från bokens första mening (“Världen är allt som är fallet.”) till den sista (“Om det man inte kan tala måste man tiga.”) är detta en bok som väcker förundran men också tankar.

Det finns många hundra analyser av Tractus som den intresserade och/eller tålmodiga kan fördjupa sig i. Jag skulle vilja föreslå en läsning som kanske är mer anpassad för oss hobbyfilosofer och amatördjupingar: läs boken med öppna sinnen och låt de tankar som väcks bli underlag för reflexion. Låt andra fundera över vad Wittgenstein egentligen menade! Själv fastnar jag särskilt vid 4.116, 5.6 och 6.521

PS Den översättning jag läst är gjord av Sten Andersson (ISBN 978-91-1-306049-1). Observera särskilt insidan på pärmen som har en härlig design i 1950-talsstil.

“Njutning” var ingen sådan

njutning“Njutning” av Ulf Ellervik (ISBN 978-91-86061-46-3) är ett ambitiös verk på över 400 sidor som förklarar kemin bakom olika former av njutning.

Eftersom kemi och kulturhistoria roar mig gav mig glatt i kast med boken. Efter ett sjuttiotal sidor gav jag upp. Det blev helt enkelt för mycket fakta på samma gång, fakta som serveras utan annan struktur än vad som verkar vara tämligen fria associationer. Språket i boken följer strukturen och blir till slut, i mina öron, monotont.

Nej, boken var ingen större njutning. Jag lägger den åt sidan.

Samurajer och neonljus

x

Nu läsvärd bok om Japan då

Boken “Samurajer och neonljus” av Lászlo Hámori (Wahlström & Widstrand, 1962) är en liten bok som visar hur svårt det är att förutspå framtiden.

Ansatsen är intressant. Hámori besöker Japan bara 15 år efter krigsslutet. Han betraktar den nyfödda demokratin med nyfikenhet och intresse men också med en viss välvilllighet som då säkert var helt normal men som idag kan uppfattas som lätt nedlåtande. Han talar med forskare, studenter, unga och gamla i ett försök att förstå var Japan står och går. Det hela filtreras igenom och tolkas utifrån Hámoris 1960-talssvenska referensram.

En fråga Hámori tar upp är Japans befolkningsmängd. Den uppfattas av samtiden som ett hot mot landets framtid, enligt Georg Bergström i ett samtida program i SR “en tidsinställd bomb”. Den i slutet på 1950-talet lanserade kampanjen om barnbegränsning bör, om allt går som det ska, säkra att Japan 2015 har under 100 miljoner innevånare hoppas Hámori. Japan har idag 120 miljoner innevånare utan att det skapat en katastrof vare sig i eller utanför Japan.

En annan fråga Hámori funderar över är skriftspråket. Uppmuntrad av de tongånger som hörts från Kina och som utlovar en snar övergång till det latinska alfabetet ser han fram emot att även Japan överger de krånliga tecknen. Skälen för att byta skriftspråk är många, bl.a. att Japans “skrift och språkbruk inte riktigt lämpar sig för de exakta definitioner som det moderna livet kräver”. Den som besökt en godtycklig flygplats eller internationell butik i någon av Europas större städer kan själv konstatera att utvecklingen snarare gått åt det andra hållet, nämligen att japanska och kinesiska tecken blivit allt vanligare utanför Mittens rike och Den uppgående solens land.

Nå, det är inte alls min mening att förringa Hámoris insats. Han gör flera intressanta observationer och ställer många relevanta frågor. Icke minst ligger värdet i att Hámoris resa till Japan kommer så snart efter kriget i en tid som måste ha varit en brytningstid för landet.

Ett annat värde med boken som vi kan se idag, och som Hámori omöjligt kunde förutse då, är jämförelsen mellan Japan 1960 och Kina 2015. Liksom Kina idag genomgick Japan då en snabb industrialisering och en snabb välståndsökning. I Japan då gav denna utveckling effekter inom områden som miljö, relationer till omvärlden, fackens roll, förändringar i synen på familjen etc.; allt väl beskrivet av Hámori. Det är intressant att läsa Hámoris observationer inom dessa och andra områden och fundera på om vi kan dra några slutsater om vad som kommer att hända i Kina. Å andra sidan började vi ju med att konstatera att det var svårt att sia …

Tre böcker om historia

De senaste månderna har bjudit på en del resor och andra tillfällen för stillsam läsning. Min vana trogen har jag passat på att läsa en hel del historia.

Den första boken var Vandalkrigen av Prokopios i ny översättning av Sture Linnér (ISBN 91-46-17784-1). Boken är unik i den meningen att den är en skildring av en avgörande period i historien från en av dem som  var med.

Vandalerna var ett germanskt folk som förmodligen hade sina rötter någonstans i norra Tyskland, Polen eller till och med sydvästra Sverige och norra Danmark (det senare är i alla fall vad de själva skriver). I början på 400-talet korsar vandalerna Rhen och drar plundrande fram genom Gallien innan de bosätter sig på Iberiska halvön.

Nu blir Geiserik kung över vandalerna och en ny storhetstid inleds för barbarerna från norr. Under Geiseriks ledning erövrar vandlarna norra Afrika. De anlägger städer, bygger upp en stark flotta och plundrar till slut Rom. Vandalerna är under en tid Medelhavets härskare.

När Geiserik dör inleds vandalrikets nedgång och riktet går under i början av 500-talet. Det är just dessa vandalrikets sista år som Prokopios så levande skildrar. Prokopios historia är fylld av detaljer, stora och små, vilket skänker liv till berättelsen. Prokopios lyckas också förhålla sig relativt opartisk i sin roll som författare vilket gör verket än mer betydelsefullt.

Linnérs översättning är betydelsefull eftersom det både av språkliga och faktamässiga skäl är viktigt att klassikerna får en uppdatering. Boken innehåller en hel del intressant kommentarmaterial som ger ökat djup.

Är du det minsta intresserad av historia så läs Vandalkrigen idag!

IMG_0634

Tre spännande historiska böcker

Den andra boken är Sveriges rötter: en nations födelse av Ingmar Stenroth (ISBN 91-7353-047-6). Stenroth ger en spännande skildring av en alltför sällan diskuterad period i Sveriges historia, nämligen första hälften av 1800-talet.

Frågan Stenroth ställer sig är hur svenskarna har uppfattat sig själva i relation till nationen Sverige. En händelse som gör frågan akut är när Sverige förlorar en fjärdedel av sin befolkning och en tredjedel av sin yta till Ryssland i samband med 1809 års krig. Hur ska landet Sverige och begreppet svensk nu (om)definieras?

Det är stora förändringar som sker under denna dynamiska period, politiskt, kulturellt och språkligt. Politiskt är det en turbulent tid där många längtar efter ett vedergällningskrig mot Ryssland. Samtidigt har Napoleonkrigen ritat om den politiska kartan och Sveriges nye kung Karl XIV Johan ser andra möjligheter vilket resulterar i att Sverige erövrar Norge istället för att försöka återta Finland. Detta måste av samtiden ha upplevts som en oerhörd förändring och stor tankemässig omställning.

En sak som intresserar mig är hur den krigsinriktade nationalism som finns i Sverige under denna tid (och som kan ses som en del av en bredare nationalism som sveper över hela Europa) får sitt utlopp inte i krig och nya erövringar utan i en politik som bygger på samarbete och samförstånd, i första rummet med våra nordiska grannländer. Så kan till exempel Norge bli självständigt utan blodspillan  och frågan om Ålands status lösas utan krigshandlingar.

I en tid av allvarliga politiska och militära händelser i Ukraina, Syrien och andra länder och en växande, aggressiv och exkluderande nationalism är det intressant att se hur politiker, kulturpersonligheter m.fl. under 1800-talet agerade för att omdefiniera Sverige som nation och inleda en period av fred , ökande öppenhet och mångfald som hittills varat i drygt 200 år.

Bagan

Den antika stadan Bagan i Burma

Den tredje boken var Art of the World – Burma Korea Tibet. Boken är en present från son #2 och #3. De hittade den i en boklåda på Odenplan och till ett billigt pris. Boken ingår uppenbarligen i serie med flera konstböcker.

Boken visade sig var ett riktigt fynd med ett rikhaltigt bildmaterial och intressanta texter. Den är i sig ett tidsdokument: boken är från 1964 och alla färgbilder är infästa i boken separat med klister! Tänk på det ungdomar!

Jag måste erkänna att jag hade vissa kunskapsluckor när det gäller konsten i de tre länder boken handlar om. Till exempel visste jag inte att det finns fyra olika grundformer för stupor som återspeglar fyra olika tidsepoker eller hur nära den tibetanska konsten är förknippade med landets religion.

Art of the World är en ganska renodlad faktabok som beskriver konsten i de aktuella länderna och dess utveckling men inte säger så mycket om de samhällen konsten tillhörde. Detta gör skildringen lite torr men för den som redan kan en del om länderna ifråga erbjuder boken en nyttig fördjupning.